Såg du programserien ”Min ångest och jag”? I ett av programmen var Marianne Mörck med, och hon insåg vid ett tillfälle att det var skillnad på att vara själv och att vara ensam.
När jag ibland berättar om min ensamhet som ibland kan bli alldeles för tuff, då får jag ofta en motreaktion. Å, så härligt få vara alldeles ensam, och slippa man och barn för en stund. Tänkt en hel helg alldeles själv, det vore ju drömmen.
Att få höra kommentarer som dessa, det gör mig otroligt ledsen. För det dom pratar om är att få vara själv, och det är något jag också älskar. Det jag inte tycker om det är när livet erbjuder mig för mycket ensamtid, som kan liknas med att du har förätit dig på munkar. En känsla av att nu är det nog, jag orkar inte en munk till för då kräks du. Är du med?
För egen del är jag otroligt van att vara ensam, och det var något jag lärde mig tidigt i livet. Min pappa var ingen aktiv person, utan livet rullade mest på i det lugna. Så att vara själv är underbart, men när ensamheten lägger sig över dig som en blöt filt. Då blir det enbart svårt att andas.
Vill du läsa fortsättningen på min krönika, så hittar du den under krönikor.
Vill du få fart på dina fastbrända, vidbrända eller bara lite svedda tankar. Varför då inte ta chansen att använda ditt friskvårdsbidrag för Walk and Talk coaching med mig. Det stämmer det går bra att använda friskvårdsbidraget för det är en aktivitet och rådgivning. Blev du nyfiken hör av dig så tar vi det därifrån.
Din mentala hälsoinspiratör Tina Persson